Jag vill vara liten igen.
Inga problem, Inget ansvar.

Ibland känns det som att jag flyttade ifrån mina bröder och min familj för fort.  Att jag "växte" upp, nu menar jag flytta hemifrån, försörja sig m.m. förfort.  ( Jag menar inte att jag är "vuxen" jag beter mig som en jävla skitunge ibland)

Men De sista 2 åren har jag knappt varit syster. Mina bröder har växt om mig. Varje gång jag kommer hem har ngt hos dem förändrats.
 
Tiden har rusat förbi, jag har missat deras tonår. Jag har inte varit där. Inte för att de har gått ngn nöd på
dem, men endå.

Jag vill att de ska komma till mig när de har probelm, att de kan prata med mig, att de hör av sig om det är ngt.
Pengar, alkohol, brudar, bråk med mina föräldrar, vad som.

Jag vet, de är killar så antagligen känner det väl inte de behovet, jag känner nog lite att jag vill va systern jag själv aldrig hade, (eller den storebror jag alltid önskat mig) för när jag var yngre hade jag verkligen behövt ngn som hade kollat efter mig lite extra och ryckt mig lite i öronen, hade nog behövt en käftsmäll lite då och då också, vilken skitunge jag var..

Saknar er min familj..



Här mina bröder och mina kusiner , Julen 2009