Idag var jag på intervju på Lindex, för anställning: undertöys ansvarig. Får jag detta jobbet så kan jag inte fullfölja min andra plan att dra i slutet av Januari, det är satsa och klättra i karriären där som jag kan göra.

Intervjun gick jätte bra, och butikschefen hade fått ett mejl av Ingrid, som jag var på intervju på majorstuen , för hon hade ingen tjänst till mig, men tyckte verkligen om mig, därför hon mejla till butikschefen jag träffa idag.

Det här är riktigt jobbigt för mig. Jag vet ju inte om jag har fått jobbet förens i veckan. Jag sa inte att jag tänkt resa för isåfall skulle jag inte kunna ta jobbet.

Gå från ingen erfaring av butik till att bli underkläders ansvarig är STORT , riktigt stort. Och jag vill jobba i butik.

Men, isåfall får Australien vänta. Upp till 1år, för de tänker långsiktigt, och jag kan inte ta jobbet och sen sluta efter 3 mån, det går inte. Men DÅ har jag inga vänner kvar där nere, jag är så inställd på att dra ner till Austalien i slutet av Januari. Men det kan jag inte isåfall. Det skulle bli mitt livs resa som då får vänta.
jag blir ju bara 21 år gammal nästa år så jag kan ju göra det då. men då har jag inte Bea eller Sara kvar där nere.

Samtidigt, om jag skulle få detta jobbet och tacka ja. Har jag helt plötligt ett väldigt bra CV, det enda jag har på mitt CV nu i prencip är olika hemtjänst jobb.  Blir ju betydligt lättare för mig om jag varit underklädes ansvarig och få andra jobb senare inom butik.

Jag vet inte vad jag vill. Jag har två bra saker att välja mellan. Om hon erbjuder mig jobbet vill säga.
Men det kändes jätte bra på intervjun. 

Det bästa hade egentligen varit att jag inte fick någon valmöjlighet, att jag inte blir erbjuden jobbet. För då drar jag till Australien.

Samtidigt börja jag spara pengar förra mån, så om jag sparade till nästa höst hade jag
 haft en betydligt större reskassa.

Jag har ju inte fått jobbet än. Så jag ska vänta och se vad som händer. men just nu känner jag en stor ångest.

Till någon annan hade jag sagt: Känn efter vad vill du ? Vad känns mest rätt?
Det finns både för och nackdelar  med båda alternativen.

Men ja ska försöka klura ut ngt, men jag mår inte bra av att behöva välja, om det nu blir så.
Men jag måste ta mitt ansvar för mina beslut,. Jag måste fortfarande ha mitt tankesätt jag har nu, och vara stark och tänka på konsekvenser och framtid.

UCSH! Som sagt vi får se, vad dom säger...
 
Vad tycker ni ? behöver vägledning.