Ringde pappas mob, mammas mob, hem till mina föräldrar upptaget, mormor mob, morfar mob, mormor & morfar hem, min bror, inget svar.

En panik fyller hela min kropp, av att inte få tag i någon av dom.
Sen tillslut får jag tag på min bror på hem nummret pratar bara med honom i 1 min sen ber jag bara honom säga till pappa att ringa mig. Jag kunde inte prata mer för jag börja gråta, verkligen gråta. 

Då  hade jag frågat och allt var bra. Men den paniken jag byggt upp fick utlopp och när pappa ringde föll tårarna ännu mer, jag försökte sluta men de gick bara till en viss del.

Jag är väldigt sårbar här borta, min familj och vänner är långt borta. Om något händer någon av dem vet jag inte vad jag gör.

Antagligen var detta en reaktion på mitt 12 dagar i streck jobbande, förskylning och trött kropp.

Men jag saknar er, så otroligt mkt. Det går upp och ner, vissa dagar mer än andra.

Men nu ha jag fått ledigt från jobb. Och har beställt biljett. Fredagen den 23:e Oktober kl 04.20 anländer jag till Knutpunkten i Helsingborg. Och åker hem Måndagen den 26:e cirka 15.30

Det kommer bli en intensiv helg. Men det kommer bli helt underbart!

Ta hand om er. Och ge kärlek till dem ni har nära, en dag är de kanske inte så närma längre att ni kan krama om varandra varje dag. Eller bara ringa ett snabbt samtal för att ses en halvtimme senare.

Nu ska jag se Twilight det var längesen nu.

All kärlek till er.